Kaffe är en älskad dryck med en rik och fascinerande historia. I den här kaffeguiden så utforskar vi kaffets historia, från dess tidiga upptäckt i forntida Etiopien tills det att det fann sin väg till Sverige och Skandinavien. Längs vägen så delar vi också en del förbluffande fakta och aktuell statistik om kaffe. Häng med!
Brasilien är världens största kaffeproducent, följt av Vietnam och Colombia. Den totala kaffeproduktionen i Brasilien når nästan samma nivå som den kombinerade produktionen i Vietnam och Colombia.
Idag omspänner kaffeproduktionen i Brasilien nästan 27 000 kvadratkilometer av landets totala yta.
De främsta områdena för kaffeproduktion är Minas Gerais, Sao Paulo och Parana, vilka anses vara de mest gynnsamma områdena för kaffeodling i hela landet.
Kaffestatistik
Svensk kaffestatistik
Källor
Arvid Nordquist, Stockholm Meeting Selection, Hotell o Restaurang, Populärhistoria.se
Enligt statistik från Statista så hamnar Nederländerna i topp när det kommer till de länder som dricker mest kaffe per capita. Finland hamnar på en andra plats medan Sverige hamnar på en tredje plats.
Kaffets historia
Kaffet har en lång och spännande historia. Självaste kaffeträden ska ha vuxit i Afrika i över 4000 år, men man tror att det var först kring 500-talet som kaffe började konsumeras av människor.
De första kopparna ska ha druckits i Etiopien eller på den Arabiska halvön. Sedan dess har kaffe fått en stor global spridning och morgonkaffet är idag något av en ritual för många människor.
Enligt en populär myt så ska en herde ha upptäckt att hans getter fått ordentligt med spring i benen efter att ha konsumerat kaffeträdets frukter. Kaffets uppiggande effekter blev snabbt tydliga och kom att spela en stor roll i hur kaffet senare spreds över hela världen.
År 1685 kom det första kaffet till Sverige via Göteborg. Till en början så var kaffe en lyxvara – 0,4 kg kunde kosta lika mycket som en årslön för en bonddräng. I början fick de som ville köpa kaffe göra så via ett apotek.
Förmodligen var det kung Karl XII som spelade en stor roll i att kaffedrickandet tog fart i Sverige. Karl XII levde under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal, och det var efter flera resor till turkiet som han slutligen tog med sig en turkisk kaffekokare hem till Sverige.
Kaffedrickandet tog dock ordentlig fart i mitten på 1800-talet. Då konsumerade man kaffe som en slags måltidstryck eller som ett populärt tillbehör till dåtidens fika.
Under 1800-talet blev kaffet mer överkomligt i pris och vanan att dricka kaffe blev alltmer utbredd.
Det var dock inte förrän omkring sekelskiftet 1900 som man kan börja betrakta kaffet som en svensk nationaldryck.
Vid denna tid ökade kaffeimporten till Sverige drastiskt, från drygt 12 000 ton 1881 till 37 000 ton 1913.
Under ett flertal olika perioder under 1700- och 1800-talet så förbjöds kaffe i Sverige. Det var Sveriges riksdag som låg bakom förbudet: De oroade sig över att för mycket Svenska pengar skulle hamna i utlandet.
Förbuden höll inte i sig och när förbuden väl släppte så konsumerade Svenskarna mer kaffe än någonsin.
En intensiv debatt fördes om kaffets för- och nackdelar även på andra håll. Carl von Linné tillhörde dem som varnade för dryckens hälsovådliga egenskaper. På 1760-talet så skrev han ”Den synes pigga upp de slöa och skärpa de dumma, men genom att uttorka hjärnan och nervsystemet försvagar den kroppen och orsakar för tidigt åldrande”.
Linné medgav senare att drycken kunde ha ett gynnsamt inflytande på ”dem som äro matta, dästa, flegmatiska och feta”.
Under andra världskriget så var en mängd olika varor som kaffe, socker, kött och grädde ransonerade. Det betyder att det fanns begränsningar i hur mycket och hur ofta man kunde köpa dessa varor. Då precis som nu fanns det många som inte kunde tänka sig att vara utan sin kopp kaffe. Därför dracks det kaffesubstitut under krigstiden.
Kaffesump som gödning
Eftersom vi i Sverige dricker i snitt 3-4 koppar kaffe per person och dag så blir det förstås en del kaffesump kvar efteråt. Vad många inte vet är att kaffesumpen går utmärkt att använda till massor av bra saker.
Ett användningsområde är som gödning.
Sprid ut kaffesumpen över tidningspapper och låt den torka för en enklare användning.
Använd sedan den torkade kaffesumpen för att gödsla rabatter, krukväxter och inomhusväxter.
Frekvensen för gödsling varierar beroende på växttyp.
Inomhusväxter bör endast gödslas med kaffe var sjätte månad, medan utomhusväxter kan få kaffesumpgödsel upp till fyra gånger om året.
Blommor som särskilt uppskattar kaffesump som gödsel inkluderar rosor, pelargoner, änglatrumpeter och hortensior.
Svenskar har en långvarig kärlek till kaffe, och enligt senaste undersökningar dricker genomsnittssvensken omkring 3-4 koppar kaffe per dag. Detta gör kaffe till en av de mest populära dryckerna i Sverige.
Kaffets resa började i Etiopien för över tusen år sedan. Ursprungligen upptäcktes kaffebönorna av en herde vid namn Kaldi, och sedan dess har kaffe spridits över hela världen som en omtyckt dryck.
Det finns olika typer av kaffebönor, varav de två huvudtyperna är Arabica och Robusta. Arabica anses oftast vara mildare och mer aromatisk, medan Robusta ger en kraftigare och mer robust smak.
De flesta hälsomyndigheter rekommenderar en måttlig konsumtion av koffein, vanligtvis upp till 400 milligram per dag för vuxna. Detta motsvarar ungefär 4 koppar kaffe.
En rimlig mängd kaffe varierar från person till person, men många experter anser att upp till 3-4 koppar om dagen är en acceptabel konsumtionsnivå för de flesta.
Mängden koffein i en kopp kaffe varierar beroende på kaffesort och bryggmetod. En kopp vanligt bryggkaffe (15 centiliter) innehåller cirka 70 milligram koffein (Livsmedelsverket)
Livsmedelsverkets råd är att begränsa mängden koffein till 200 mg per dag under graviditet. Det motsvarar 2–3 normalstora koppar bryggkaffe, beroende på hur starkt kaffet är. För te finns motsvarande mängd koffein i 4–6 normalstora koppar svart te. En normalstor kopp är 1,5 dl.
För mer information, läs på Livsmedelsverkets hemsida.
För många kan överkonsumtion av koffein resultera i obehagliga symtom som hjärtklappning, ångest, och yrsel, samt magbesvär som illamående, kräkningar, magont och diarré.
Ytterligare effekter inkluderar potentiella sömnstörningar.
Känsligheten för koffein varierar från person till person, och vissa väljer att helt undvika kaffe och andra koffeinhaltiga produkter eftersom de upplever att dessa påverkar deras välmående negativt.
Å andra sidan kan vissa dricka stora mängder kaffe flera gånger om dagen utan problem och känna att de mår bra av det.
För de som vill undvika koffein erbjuds koffeinfritt kaffe. Processen för att avlägsna koffeinet varierar, men resultatet är en kaffeupplevelse med låg eller ingen koffeinhalt.
Det finns prisvärda kaffesorter som ger en god smakupplevelse utan att belasta plånboken. Priset på kaffe påverkas av faktorer som ursprung, sort och rostningsmetod.
Att sluta med kaffe kan vara en utmaning på grund av koffeinberoendet. En gradvis minskning av konsumtionen och att ersätta kaffe med andra drycker kan underlätta övergången.
För dem som vill minska sitt totala koffeinintag, inklusive kaffe, kan övergången vara en gradvis process. Att överväga alternativa drycker med låg eller ingen koffein är en del av detta steg.
Färskt rostat kaffe håller sin bästa kvalitet i cirka 2-4 veckor efter rostningen. För att bevara smaken är det viktigt att förvara kaffebönor eller malen kaffe på ett svalt och mörkt ställe.
Koffeinets påverkan på sömnen varierar från person till person. Att undvika koffein på kvällen och vara medveten om individuell känslighet kan bidra till en god natts sömn.
Världens dyraste kaffe är ofta Kopi Luwak, en speciell kaffesort där bönorna genomgår en unik process genom civetkattens matsmältningssystem.
Världens starkaste kaffe är känt för sin extremt höga koffeinhalt. Ett exempel är kaffesorten Black Insomnia, som innehåller över dubbelt så mycket koffein som vanligt kaffe.
Forskning har visat att måttlig kaffeintagelse kan vara förknippad med olika hälsofördelar, såsom minskad risk för vissa sjukdomar och förbättrad mentalfokus.
Källor:
